Tristessens förlovade by
De må var alldeles utomordentligt tråkigt emellanåt, men än har inte den där äkta tristessen visat sitt hemska anlete. Har ju nästan varit här en hel månad nu och jag gillar verkligen Geiranger. Inte för länge och inte för mycket, men ett tag är det så härligt här. Sen gör det ju inte saken svårare att man faktiskt har ett gäng sköna typer runt sej.
Har haft turen att få väldigt mycket jobb denna gången här i Geiranger. Förra sommaren var vi ju så förbenat många servitriser så de fanns inge arbete åt oss alla. Nu e de minsann andra bullar. Inte så ofta mer än sju timmar per dag. Men numera kan man jobba extra på sina lediga dagar, i spaet. Det här fina hotellet håller ju då på att bygga ett spa. Ett stort sådant. De började förra sommaren och har sagt att vara det ska vara färdigt nu till den 1a juni. De har till och med lovat väldigt många gäster som de har bokat in i de icke-existerande rummen att de ska få bo här då. Förstår inte riktigt hur det här ska gå till. Nu är det den 26e maj. Fem dagar kvar och de flesta av de 27 rummen har varken riktigt golv eller färdiga väggar.... Än mindre möbler och faciliteter som toalett och dusch (som man kanske som gäst förväntar sig attd et finns på ett av Norges number one hotels). Men vad vet jag? Snickaren jag snackade med idag var i alla fall väldans optimistisk, inga problem sa han. I alla fall, nu får vi vara där och hjälpa till med det vi kan på vår lediga tid, och det passar ju oss perfekt! Idag fick jag till expempel putsa fönster hela dagen, fönster som kommer att behöva putsas om ett par dagar igen eftersom de ska slipa golven i vissa rum! De kan ju inte bli bättre, jobbet tar lixom aldrig slut. = )
Annars så händer de massa intressanta grejer här. Typ att de var ännu en händelserik helg, stor pampig festmiddag, vindrickande, yazzy-kväll och utgång på innestället café olé....Nästan som café opera kan man säga.
På onsdag är det utlovat att vi ska få flytta till ett hus. Tydligen ska vi dela ett stort riktigt hus med ett annat par. Jag vågar inte riktigt tro et förrän jag flyttat in. De låter ju aningen för bra för att vara sant, men jag tackar inte nej inte!
Har haft turen att få väldigt mycket jobb denna gången här i Geiranger. Förra sommaren var vi ju så förbenat många servitriser så de fanns inge arbete åt oss alla. Nu e de minsann andra bullar. Inte så ofta mer än sju timmar per dag. Men numera kan man jobba extra på sina lediga dagar, i spaet. Det här fina hotellet håller ju då på att bygga ett spa. Ett stort sådant. De började förra sommaren och har sagt att vara det ska vara färdigt nu till den 1a juni. De har till och med lovat väldigt många gäster som de har bokat in i de icke-existerande rummen att de ska få bo här då. Förstår inte riktigt hur det här ska gå till. Nu är det den 26e maj. Fem dagar kvar och de flesta av de 27 rummen har varken riktigt golv eller färdiga väggar.... Än mindre möbler och faciliteter som toalett och dusch (som man kanske som gäst förväntar sig attd et finns på ett av Norges number one hotels). Men vad vet jag? Snickaren jag snackade med idag var i alla fall väldans optimistisk, inga problem sa han. I alla fall, nu får vi vara där och hjälpa till med det vi kan på vår lediga tid, och det passar ju oss perfekt! Idag fick jag till expempel putsa fönster hela dagen, fönster som kommer att behöva putsas om ett par dagar igen eftersom de ska slipa golven i vissa rum! De kan ju inte bli bättre, jobbet tar lixom aldrig slut. = )
Annars så händer de massa intressanta grejer här. Typ att de var ännu en händelserik helg, stor pampig festmiddag, vindrickande, yazzy-kväll och utgång på innestället café olé....Nästan som café opera kan man säga.
På onsdag är det utlovat att vi ska få flytta till ett hus. Tydligen ska vi dela ett stort riktigt hus med ett annat par. Jag vågar inte riktigt tro et förrän jag flyttat in. De låter ju aningen för bra för att vara sant, men jag tackar inte nej inte!
Kommentarer
Trackback
